Så ont.
Vet inte vad jag gjort för att förtjäna det.
Väldigt många jag tyckt och tycker om försvinner.
Så jag är så glad att jag har er tjejer kvar i alla fall.
Och det är inte fy skam ska jag tala om för ni är bäst.
Men jag trodde att hjärtesorgernas tid var över, men ack så naiv man kan vara. Det kommer alltid att finnas.
Tinitus i hjärtat.
Spelar ingen roll vad man gör eller hur gammal man är.
Känner man efter så gör det alltid lite lite ont.
Lite lite...
Nu ska jag bädda ner mig i min stora säng.
Tänka på allt och ingenting.
Och försöka att inte känna efter.
För vet ni, det gör ont.
love
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar